Rumba de kransen på Instagram

Ja här händer det inte mycket, men det händer faktiskt en del i syrummet ändå. Kanske jag kommer tillbaka hit till bloggen, kanske inte. Jag vet inte än. Men nu har jag blivit en instagrammare. Följ mig där om ni vill. Jag har två konton. Ett personligt (boelbengtsson) och ett öppet (rumbadekransen). Ni är välkomna att följa mig på båda. Vi ses där!

Före och efter

Med några snabba klipp med saxen och lite rosa tyg blev en helt-ok-fast-ganska-trist T-shirt från förra (?) sommaren en väldigt-fin-och-uppskattad-klänning. Monki: det är så här ni borde ha gjort! ;)

Basketkängorna var heller inte använda, men bort med krångliga och tidsödande snören och på med lite kardborreband så HÄPP: en helt ny och cool tjej i Svandammsparken. Attityden hade hon redan.

Grattis Saga 4 år!

Snabbpiffat

Det går supersnabbt att slänga ihop sydd förvaring. Man borde göra och ha på lager att fylla som gå-bort-present. Men eftersom det går så fort kan man å andra sidan välja efter tillfället.

En dag behövde min granne muntras upp. Jag fyllde en tygskål med choklad och en bricka med romdrinkar.

Idag hängde jag tvätt på balkong för första gången i år. Korgen med klädnypor hade vittrat sönder under vintern. Vaxduk som matchar övrig balkonginredning fick bli dagens uppgift.

En dag var jag också tvungen att se om jag kom ihåg hur man gör när man virkar. Iris önskade nya burkar till pennorna och jag ville ha mina kaffekoppar tillbaka. Win-win.

Efter evigheter av tid fick min strykbräda nytt överdrag. Cirka två års "planering" fixades på mindre än en halvtimme.

Jag kan inte låta bli att visa flera bilder på brädan. Inte för att den i sig är så intressant, utan för att det är så vansinnigt roligt med den lilla linslusens strategiska placeringar när jag skulle fota den. :)

Rumba de Kransens chefsdesigner

Det här är min chefsdesigner.

Det började egentligen med den här.

Och efter det fick jag inte bestämma någonting själv.

Jag provade med ett par vanliga rosa mysbyxor, men de blev inte godkända förrän hon fick sin vilja igenom med applikationerna.




Efter det visade jag henne på bild vad jag tänkt göra och hon nickade glatt.

Men när de var klara var hon inte helt nöjd ändå.
Hon ville gärna behålla smocklivet,
men ha kjol nertill istället och tygerna var ju bara helt fel...

Så här blir det när hon själv får bestämma -
och hon har ju faktiskt ganska bra smak:



Klänningen funkar även när man vill showa en lördagskväll.

Butterkaka i väst

Den ovillige modellen är faktiskt mer nöjd med sin väst än vad det ser ut som. Det är kameran han inte gillar. Västen mer eller mindre lever han i sedan en vecka tillbaka. Med tanke på det kanske jag syr en till. Då kanske även jag blir nöjd. Jag skulle också vilja komma över min "knapphålsfobi" och göra en med fina knappar på istället för tryckknappar.

Sjukstugan som blev maskeradverkstad

Mitt och barnens jullov blev förlängt av lite välkomna vattkoppor. Äntligen fick barnen det - och dessutom samtidigt! Och inte hade vi tråkigt hemma utan tvärtom väldigt mysigt.

En av dagarna gjorde vi de maskeradplagg de så länge frågat efter men som aldrig blivit av.

Av en av mina gamla T-shirts och lite stuvar kunde Iris bli en piratprinsessa.

Och Julius fick bli Tarzan av rester från den här kostymen.

När byxorna var klara bestämde han sig dock för att vänta med att leka Tarzan tills prickarna är borta. Och att få fota honom med byxorna på blev det inte tal om.

Rumba de Barcelona

En vän i Barcelona har beställt lite bebisbyxor. Jag gjorde tre varianter:

Hippie (gamla gardiner)

pirat (Johanna Ahlards tyg)

baggy (Strömmings Iris visa)

Snart är det jul

Jag gillar nästan veckorna före jul mer än julen i sig.

Klä den lilla plastgranen och leka med tomtarna.


Mysiga frukostar med tända ljus


Och pyssla med överraskningar när barnen somnat.

Om att skjuta i höjden

Ibland växer man så fort att det gör ont.

Inte jag, det minns jag inte ens att jag gjorde - och det gjorde jag kanske inte heller med tanke på att det står 6a i skridskorna som fortfarande passar...

Men Julius gör det. Han har alltid varit lång, men på ett år har han vuxit tre storlekar och kläder jag köpte för bara ett par månader sedan är redan korta i ärmarna. Jämt får han gå med korta pyjamasar för det spelar ju ingen roll på natten. Men nu fick jag nog och sydde ihop en ny.

Han gillar den, men är inte lika lätt att fånga på foto som sin syster. Ni får nog inte se honom som modell länge till för han vill helst inte vara med.

En blivande designer?

Nu har jag sytt så länge att Iris börjat ärva de första kläderna jag sydde till Julius. När hon fick skjortan jag sydde inför min och Julius Spanienresa blev hon storförtjust.

Självklart erbjöd jag mig att göra en till och hon kombinerade själv tyger, band och knappar. Hon visste vad hon ville ha och jag måste säga att kombinationen blev jättefin. Hon har bra smak, min dotter.

Stolt som bara den poserade hon gärna.

Även små kompisar måste hålla sig varma

Soffpotatisar

De här kuddarna ska snart bli kompisar med de här i en soffa som också är grå.

Länge länge har de legat i min garderob men nu börjar jag så sakteliga göra mig av med alla mina påbörjade projekt.

Jag "fick inte" gå på symässan i höst för att jag har för mycket tyg i garderoben. Vi får se om mitt syryck håller i sig och jag håller mig till mitt köpstopp så att det blir plats i garderoben och jag får gå på mässan i vår.

Inte mycket till kavalkad

Och nu var ju tanken att jag skulle visa en lång rad med alla mössor jag sytt i höst. Så himla synd då att jag har glömt bort att fota dem innan jag skickat iväg dem. Här är några i alla fall.

De första tre har fleece på insidan.

De rosa följde med en kund till New York.

Höstslabbigt?

Finns det någon som tycker att dagis/skolans tunna blå skoskydd skyddar golven mot blöta skor? Här är lite mer rejäla doningar.

Givetvis sydda i vaxduk, min favvo.