Före och efter

Med några snabba klipp med saxen och lite rosa tyg blev en helt-ok-fast-ganska-trist T-shirt från förra (?) sommaren en väldigt-fin-och-uppskattad-klänning. Monki: det är så här ni borde ha gjort! ;)

Basketkängorna var heller inte använda, men bort med krångliga och tidsödande snören och på med lite kardborreband så HÄPP: en helt ny och cool tjej i Svandammsparken. Attityden hade hon redan.

Rumba de Kransens chefsdesigner

Det här är min chefsdesigner.

Det började egentligen med den här.

Och efter det fick jag inte bestämma någonting själv.

Jag provade med ett par vanliga rosa mysbyxor, men de blev inte godkända förrän hon fick sin vilja igenom med applikationerna.




Efter det visade jag henne på bild vad jag tänkt göra och hon nickade glatt.

Men när de var klara var hon inte helt nöjd ändå.
Hon ville gärna behålla smocklivet,
men ha kjol nertill istället och tygerna var ju bara helt fel...

Så här blir det när hon själv får bestämma -
och hon har ju faktiskt ganska bra smak:



Klänningen funkar även när man vill showa en lördagskväll.

Pretty in pink

Den är rosa, glansig och med blommigt mönster. Bättre kan det inte bli enligt min treåring som har hängt på mig i de två dagar jag har hållit på med klänningen.

Mönstret hittade jag i ett gammalt nummer av Ingelises sömnadsmagasin och jag är sugen på att prova det på ett mer lättsytt tyg också.

Med byxorna till blir man som en riktigt prinsessa. Eller kanske som Jane i Tarzan, tycker Iris. Jag förstår inte riktigt kopplingen men om hon är nöjd är jag nöjd.

Kolla vilken sötnos!

Visst är hon ljuvlig?

Och ja, självklart är klänningen från Rumba de kransen.

En stor treåring

Idag fyllde Madicken tre år. En stor dag i hennes liv och en mycket efterlängtad födelsedag. Klart hon skulle fira den i en Madickenklänning från Rumba de kransen. Den randiga klänningen har jag sytt efter samma mönster som lucialinnet och modifierat lite. Förklädet är en före detta vuxentunika som jag har slaktat och behållit detaljer ifrån.

Redan slutet på rosa?

"Oj oj, vad fin den var! Men den vill jag inte ha på mig!", sa hon när jag presenterade det färdiga resultatet. Den lilla primadonnan dissade den först som kjol. "Den är fin, men jag vill att den ska vara en klänning", var det första omdömet. Okej... jag sydde ett linne i muddväv och satte fast i kjolen. Nu är den en klänning.


Efter att ha lovat henne att få ha på sig "Supersnälla Silversara-klänningen" efteråt provade hon faktiskt både den här och den klänning jag sydde härom dagen. Men med tanke på oviljan kan det hända att Projekt Rrrråååsa nu är över och att något annat barn kommer att få ärva plaggen.

Här har den lilla modellen själv en klar bild över var och hur klänningen ska visas upp: i storebrors säng.

Och så här såg barnen ut på storebrors sexårskalas. Julius är vikingahövding i köpta utklädningskläder (fast med drömprinsvästen under) och Iris är sin älskade superhjälte, till på köpet med stjärnor i pannan.

Projekt rrrråååsa

- Mamma, jag vill inte ha mina kläder längre. Jag vill bara ha rrråååsa! (Iris 2,5 år)
Inget fel på rosa. Alla går igenom en rosa period. Jag hade min väldigt sent (i våras) och Iris har tydligen sin väldigt tidigt. Lika bra att köra på. Men ska det vara rosa ska jag i alla fall ha något att säga till om så att det inte bara blir Hello Kitty-rosa.

Klart hon ska ha en rosa garderob. Och jag började med det roliga. En klänning i bäckochbölja. Med bollfrans. Materialvalet är en total ripoff från Saltaste Bönan och mönstret från Sömnadsmagasinet.

För att få med lite mer svart, men utan att förta det gulliga kantade jag med bollfrans. jag älskar bollfrans!

Det såg himla snabbsytt ut, men halsringning och axelband var som att få en orm att äta upp sig själv. Pyssligt värre.

Nästa del i projekt rrrååsa blev nästan klar igår, men jag hade inte allt material hemma så här kommer en sneak peak.

Efter dessa två plagg får det nog bli lite mer praktiska kläder också, men jag har tusen idéer så det ska nog ordna sig med det. ;)

Vadsjuttonskajaggörameddenhär-högen

Den här klänningen var utdömd som misslyckad och hamnade i min "Vadsjuttonskajaggörameddenhär-hög". Det var första försöket med nya maskinen och jag grämde mig lite över att jag inte använt ett annat tyg när jag såg det krokiga resultatet. Djungeltyget är designat av Johanna Ahlard och köpt av JNY Design.

Men det är ingen idé att gråta över spilld mjölk. Idag fick Iris ta på sig klänningen ändå och det katastrofala resultatet var faktiskt helt ok och skavankerna syns inte alls lika tydligt på en 2,5-åring som kutar omkring.

Annars har Iris varit hyfsat seg idag efter en festlig natt. Nån gång efter 01 fick jag välta henne i sängen för att få henne att inse att festen var slut för hennes del.

Där för har det blivit en del filmmys i sängen idag.

Men också en del hel sånt här:

Oh, vilket party

Fick en kaftan i thaisiden av en kollega. Ingen användbar modell men tyget väldigt fint och livet var fint framtill med klädda knappar. Jag klippte försiktigt och sydde om klänningen med halvlånga trumpetärmar, kortade längden och sydde in den i sidorna.

Det blev premiär för klänningen på jobbets julfest i torsdags. Fast jag var nog lite för försiktig när jag klippte för den är fortfarande för stor i vidden.

Det är dock ingenting mot hur den såg ut från början...

Lättare sagt än gjort

Inte blev det som jag tänkt och inte f*n var vägen dit enkel, men nu är superhjältedräkten klar så när som på mössan. Den fajten får jag ta med tvååringen sen. Klänning, mantel och tajts tycker jag var en bedrift, även om jag inte är säker på att hon håller med. Idag kläckte hon nämligen ur sig att hon även behöver en "Supersurasunksara-klänning" och det är visst inte samma färger...

Håll tummarna för att hon är nöjd och tänker använda dräkten på helgens maskerad (samt att inte paljetterna i halsringningen gör att hon inte får den över huvudet...).

Två av tre maskeraddräkter klara. Min får bli något betydligt enklare.

Fyra byxor och en klänning

Jag gillar inte syskonmatchning men idag fick barnen i alla fall kläder i samma tyg. Garderoberna behöver fyllas på och tygskåpet måste få plats för nya fynd. "Projekt Taberas" har börjat inför höstens syfestival. De måste ju inte ha på sig kläderna samtidigt.

Som vanlig modellar Iris mer än gärna och visar allt man kan göra i klänningen. Julius vägrar (även om han är mer än nöjd med nya byxorna) så byxorna fick hängas ut på balkongen.

Två par stora och två par små.

Koncentrationssvårigheter

Jag hade extremt svårt för att fokusera på valvakan igår. Det kröp i kroppen och jag mådde illa av att se SD:s höga siffror. Även om jag egentligen inte borde vara förvånad har jag hoppats in i det sista att prognoserna skulle vara felaktiga och att de inte skulle komma in i riksdagen.

På dagen när vi gick till vallokalen var barnen upprymda, de förstod att det var något speciellt vi skulle göra. Efteråt sa Iris stolt: "Nu har vi tröstat". Hennes tolkning av demokrati...

Istället sydde jag, visserligen med ljudet högt på tv:n och med en lov in till vardagsrummet, tv:n och datorn var femte minut för att kolla läget. Men jag valde att istället göra något positivt. Min kompis har just fått en dotter och jag ville göra en present till henne. Med med koncentrationssvårigheterna hade jag svårt att bestämma mig för färg och utformning. Därför sydde jag fyra stycken klänningar.

Nu har jag bestämt mig för vilken hon ska få.

Detta är ingen politisk blogg och det kommer sannolikt inte att bli fler politiska inlägg. Men idag gick det inte att låta bli.

Till Yttepytte och Inimini

Liten Elvisklänning, sydd i ett stycke. För småpluttar att rocka i.

Minivariant av Julius byxor + matchande mössa. För minisar att gosa i.

(Ursäkta den stökiga bakgrunden)

Closeup på hjälmmössa, med Albert som modell.