Experimenterar lite

Det finns så mycket virkade dukar som inte används. Inte hemma hos mig i alla fall och inte hos särskilt många jag känner heller. Men dessa fina konstverk borde inte ligga gömda i lådor. Jag fick med mig några som min mamma gjort, sist jag var och hälsade på och funderade lite på vad man kan göra med dem.

Sockerstärkta skålar

En fick bli soffkudde

Vad kan man mer göra? Nån som sett något kul?

Finfina presenter!

För ett tag sedan läste jag det här inlägget och blev väldigt avundsjuk. Vilken lycklig kompis och vilken fin present, tänkte jag. Inte hade jag en tanke på att presenten var till mig för att jag klippte av mitt bästa måttband av misstag för ett tag sen och sen inte kunnat hitta någon bra ersättare.

Igår sågs vi i virkjuntan för att bli intervjuade av SVT (mer om det en annan gång) och då halar hon fram det finaste paketet ur väskan, med det finaste måttbandet! (Dessutom är det precis lika bra som det jag en gång hade).

Inte nog med det. Jag fick en fin award av henne för ett tag sedan, med den finaste motiveringen jag fått. Tack allra käraste Salta Böna! Jag hoppas att ni alla har lika fina sykompisar. Och förlåt för att jag har varit seg med att svara på utmärkelsen, bloggandet går lite trögt just nu.

Men awarder är inte bara grädde på moset, körsbäret på toppen. Det kräver även en motprestation. Den som uppfunnit den här vill att man ska:

• lista tre saker som ligger en varmt om hjärtat
• visa sitt favvofoto
• och skicka vidare till fem andra bloggare.

Svåra saker alla tre, men jag försöker och det finns ingen rangordning

1. Tända ljus på hösten
2. Kramar
3. Nya kompisar som jag snubblat över på sistone, som kanske har funnits där vid sidan länge men som visat sig vara ovärderliga.

För mig är det helt omöjligt att välja ett favoritfoto. Jag väljer att visa ett som jag tog för ett par dagar sedan. Inte för att fotot i sig är något speciellt alls utan för att det visar syskonkärleken mellan mina barn.

Den sista uppgiften passar jag på den här gången. Tack alla ni bloggare som inspirerar mig oavsett om ni är sybloggare, familjebloggare, inredningsbloggare, politiska bloggare eller bara helt vanliga galna bloggare.

*

Men vet ni: alla goda ting är tre. Det bästa med Saltaste Bönan är inte presenten eller de fina orden när jag fick awarden. Det bästa med henne är att hon när som helst kommer in genom min dörr med väskan full av pysselgrejor och med massor av ny inspiration.

Snyggt igen

Dags att köpa julklappar? Nu har webbshoppen Snyggt Igen börjat med hantverksförsäljning och Rumba de Kransen är en av hantverkarna.

Jag gillar Snyggt Igen, där finns så mycket fint, både nytt och gammalt. Ulrika, som driver shoppen, gör inspirerande nyhetsbrev så anmäl er till dem eller bli ett fan på Facebook. Hon har också en nystartad blogg.

Bilderna är lånade från Snyggt Igen och tagna av Ulrika Isaksson.

Lördagspyssel

En helt vanlig höstlördag. Strålande solsken, bra humör och oceaner av ledig tid. Jag pysslar med lite av varje:

Syr klart en kudde som länge legat och väntat....

...skruvar ihop nya Ikea-skrivbordet till syhörnan...

...och skrattar igen åt den här artikeln och kommentarerna till den.

Är jag den enda som har tillräckligt med förvaring?

Ibland tror jag det när jag hör alla prata om hur man inte kan få för mycket förvaring. Men nu var det var inte alls förråd och garderober som det här inlägget skulle handla om utan om småförvaring - och det är ju något helt annat.


Jag fick en beställning på fem förvaringskorgar i tyg, men kunde inte hejda mig så jag sydde några till. Men å andra sidan kanske det vore trevligt att byta ut några av mina egna i badrummet. Eller ge bort några. Som sig bör när det gäller förvaring kommer tygerna till alla (utom en?) från Ikea.

Dagisdilemmat

Snart är det ständigt blött ute och sen kommer slasket. På dagis måste man varje dag klä av sig höststövlar, vinterkängor och gympadojjor för att vittja hyllorna som är en trappa upp. Varje morgon och varje eftermiddag. Blå plastpåsar på skorna är ett minne blott och jag förstår varför - det blir ju faktiskt inte mindre blött av dem.

I-landsproblem? Javisst!

Men på små problem finns enkla lösningar.

Och lösningen heter vaxduk. Enklare kan det inte bli.

Tack E för idén (även om du inte läser bloggen...).

Junta mig hit och junta mig dit

Åh, vad det har varit härligt mycket juntande på sistone!

Först kom världens bästa Ia Nyckelpiga på besök ända från Spanien och satt hela förra helgen och okynnesvirkade i min soffa. Det är nämligen det hon gör, så fort det finns en sekund över trollar hon fram något nytt mästerverk. Belysningen i min soffhörna var tyvärr inte tillfredsställande. Tur att det finns pannlampor.

Eftermiddagen innan Ia skulle åka hem gästade hon min virkjunta och sen fortsatte juntafesten på kvällen tillsammans med Saltaste Bönan. Här kan man se vad hon trollade fram.

Den här helgen var det juntahelg med min andra junta. En helt fantastisk helg i Finally Teatimes familjs paradis.

Mitt eget virkande har visserligen varit intensivt, men går väldigt långsamt. Det repas lika mycket som det går framåt. På tisdag blir det nya tag när virkjuntan har nästa sammankomst.

Den juntan ska snart synas mer förresten, men det får bli en cliffhanger.