lördag 20 november 2010

Jag önskar att min visdomstand var så här snygg

Tyvärr var den ful och elak, låg ner under tandköttet med kronan tryckandes mot kindtandens rötter och sina egna rötter fast förankrade i käkbenet.

Klippa, såga, klyva, sy...

Sen i måndags är otäckingen borta. Och min ork också. Men nu börjar orken och lusten att komma tillbaka och idag ägnar jag mig åt en av mina favoritssysselsättningar - jag syr i vaxduk. Fina prickiga vaxdukstyger i glada färger.

2 kommentarer:

IA Nyckelpiga sa...

Stackars dej! Och inte har jag haft tid att prata med dej ens:(
Det blir väl kantband pá vaxduken?

Aleisa sa...

hihi, så konstig terapi! men det funkar!