Med fria händer

Min kompis örtterapeuten behöver en säck att lägga växterna i när hon är ute på sina upptäcktsfärder. Jag fick i uppdrag att skapa en. Jag har länge gått och funderat, lagt tyger bredvid varandra, klippt, tänkt lite till och inte riktigt vågat, men igår tog jag mod till mig och satte ihop det jag funderat ut.

Axelband för att ha händerna fria.

Hon ville ha tyger med naturmotiv och föreslog själv det svarta i kombination med andra tyger. och det fick gärna vara galna kombinationer. Insidan och botten fick därför andra, lätta tunna tyger också de med naturmotiv.

Extra kul var det att pyssla med detaljerna.

Inuti den stora väskan finns en liten säck fastsatt med tryckknapp ifall hon vill ha med sig värdesaker eller separera någon speciell krydda från de andra. Gillar hon den idén gör jag fler småsäckar till henne.

Nu ska jag snart in till stan och lämna över väskan och jag är lite nervös. Hoppas att hon gillar tygkombinationerna och funktionerna.

I utbyte mot väskan har jag redan blivit belönad med hennes hudvårdsserie. Det känns mycket bra att smörja sitt ansikte med ekologiska produkter fria från mineraloljor, syntetiska parfymer, parabener och färgämnen. Klicka på bilden nedan så kommer ni till Växtverks hemsida som jag har lånat bilden ifrån.

Balkongbloggaren

De här kjolarna hänger i min kökssoffa i väntan på att skickas till två systrar.

Själv hänger jag helst på balkongen. Igår var det så här trevligt på min balkong: nya kjolen, rosévin i stort glas, blött hår efter svalkande kvällsdopp.

Bakom kameran: bästa balkongsällskapet med sin nya virknål.

Jag har haft roligt

Inte ett mönster, strykjärn eller sprätt så långt ögat når. Bara jag, mitt tygskåp och min symaskin - och väldigt mycket svett. En vettig människa tillbringar en sån här kväll på balkongen med ett glas rosé. Men vad gör man inte när inspirationen kommer?

Jag tror att jag kommer att bli glad av att ha den på mig i solen också.

Viva España

Ufo*-högen minskad

Den gigantiska högen av påbörjade projekt har gnagt i mitt medvetande hela veckan när jag jobbade i Visby. Även om det var väldigt varmt och kvavt i mitt syrum idag gjorde jag klart fyra av plaggen.

Först två par korta tajts till Iris (knälånga). Hon vill väldigt gärna ha klänning och dessa skyddar lite mer mot solen.

Sen två av mina gamla t-shirts (som jag mest sparat för tyget) som har blivit slaktade och återvunna. Den första blev en klänning åt Iris...

...och den andra blev en lite mindre t-shirt åt Julius. Det enda jag gjorde var att minska yttersömmarna under armar och i sidorna plus att jag kortade den.

*Ufo = Unfinished Object (på sybloggspråket).

Mycket verkstad och lite snack?

Jo, men jag syr! Ibland. Fast ganska ofta är jag trött och slutar när det kommer något halvjobbigt moment.

Jag är egentligen en ganska ordningssam person, men jag har kommit efter. Det där syrummet väntar på att bli strukturerat och under tiden samlas saker på hög. På mitt temporära sybord (ett rangligt slagbord) finns just nu:

• En symaskin
• Tre saxar
• Två måttband
• Diverse ostrukturerade mönsterdelar
• En låda med trådrullar
• En låda med undertråd
• En låda med kantband (översvämmande)
• En låda med diverse syjox
• Namnband
• Snören
• Magnet med knappnålar
• Kladdigt papper som funkar som underlägg till klisterspray
• Skruvmejsel
• Sprätt
• 13 påbörjade syobjekt som väntar på att bli färdigställda

Men ett plagg har i alla fall blivit klart. Det är en strandklänning som min chef har beställt och den är gjord efter en gammal favorit som hon hade. Modellen blev alltså samma men tyg och halsringning ny, för att det skulle kännas nytt.

De klädda knapparna har jag hittat på knappmeckat Niddy Noddy.

Gubbigt eller gulligt?

Äntligen har jag provat mönster från min japanska mönsterbok. Jag har tittat i den ofta och väl men inte riktigt vågat. Fånigt, det var ju inte så svårt.

Gubbtyget har värmt hyllan länge nog och fick bli ett par trekvartsbyxor. Tyvärr tabbade jag mig och tänkte fel när det gällde mönsterpassningen så rutorna hamnade fel, men de blev ganska bra ändå, tycker jag i alla fall.

Nu väntar jag ivrigt på att Julius ska komma hem och prova dem. Blir de bra och går hem kan jag tänka mig att göra fler.

Prickar framför ögonen

Jag vaknade i morse med lust att sy prickigt.

Toppen till mig själv var alldeles omöjlig att fotografera så ni får gissa lite. Den är aningen för stor, men väldigt skön (och så slipper man hålla in magen...). Mönstret är samma som det här, fast nu med mjukt tyg.

Kjolen är till en person som ville ha en exakt likadan som den här. Jag köper alltid för lite av varje tyg för att kunna göra flera plagg och det blå var dessutom vintage. Men jag provade att sy en i liknande tyger och hoppas att den går hem. Om inte sparar jag den till Iris om ett par år för jag blev själv förtjust.

Jag vill gå och sova!

För tillfället är det inga problem alls att få mina barn att gå och lägga sig. Jag vet inte om det är för att de gillar sina nya pyjamasar, om det är mysigt med ficklampsspökhistorier i min säng eller om de helt enkelt är så himla trötta att det är det skönaste som finns att sova.

Fast nu har jag sytt pyjamasar så det räcker för ett tag. Fick inte ens med alla på bild innan jag skickade med ett par stycken till deras andra hem tidigare idag.

Ett av de här två barnen är just nu väldigt gräsallergisk så det är inte bara trötthet på bilden.

Jag måste också visa bilden på Julius morgonen efter att jag sydde riddarmärket på hans pyjamas. Jag sa att han fick leka riddare en stund före dagis om han klädde på sig först och jag har aldrig sett honom klä på sig så snabbt. Här har han inte varit vaken i många minuter. Grannarna måste tro att vi är tokiga som fotar på balkongen i ottan (om de ens var vakna).

Till sist vill jag tipsa om den här sidan där min gode vän som är svensk men bor i Spanien är månadens kändis i Norge! Jag är så stolt över henne!!

Kryper till korset

Julius fick som han ville. Jag föll för trycket. Och ska man nu ändå ha ett riddarmärke kan det lika gärna vara ordentligt stort.

Däremot tror jag att den delen av hans allmänbildning som handlar om vad korsriddarna egentligen pysslade med får vänta ett litet tag.

No sleep til Midsommarkransen

Projekt sommarpyjamasar börjar ta form. Nu har barnen fått en ny pyjamas var och fler finns tillklippta och väntar på sömmar. Iris fick nattlinnet på bilderna i födelsedagspresent och igår fick Julius en ny sval pyjamas.

Idag - det vanliga morgonmyset i soffan.

Jag och Julius är inte riktigt överens om ifall den här är klar eller ej. Han tycker att det fattas ett riddarmärke, och jag som var så himla nöjd med att äntligen lyckats med kantbandningen av muddväven. Får se om jag orkar eller om jag glömmer bort det. Fast med tanke på dagens lyckade besök på Riddarholmsdagarna finns risken att det aldrig kommer att glömmas bort.

Livet är en fest

Idag var det fest igen. Julius kompis fyllde fem och hade stor baluns med skattjakt och allt. I födelsedagspresent av Julius och Iris fick hon en kjol av samma modell som den Iris fick igår. Tyvärr utan bollfrans. Jag är 100% säker på att jag har röd bollfrans någonstans men det var lögn att hitta den innan kjolen skulle levereras. Hittar jag den är jag säker på att födelsedagsbarnets mamma kan sy på den. Hon är nämligen pysslig som få och bevisar den på bloggen Finally Teatime!

Vilken fest!

Det är inte vilken dag som helst i dag. Iris fyller 2 år!

Så klart hade hon på sig sin nya klänning på kalaset. Halsbandet är en födelsedagspresent från Julius (med en teletubby) och hårspännet som hon hade en liten liten stund kommer från Pretto Flamingos.

Men jag fick bara fota henne i klänningen under villkoret att jag också fotade hennes lilla Playmogubbe.

Vi pyntade lägenheten och balkongen med flaggspel som jag sytt de senaste kvällarna. Den på balkongen är gjord av vaxduk så att den ska få sitta kvar hela sommaren.

Efter en festlig dag med myckat kalasande, gäster, sötsaker, för lite sömn och inte mindre än två bad i poolen som skymtar på en av bilderna ovan slocknade festens hedersgäst väldigt fort iklädd sitt nya nattlinne. Hon hävdar dock med bestämdhet att man måste ha kalsonger när man har nattlinne, så jag får väl sy några såna också.

Flow

Äntligen funkar det igen. Nu vet jag vad jag ska göra på kvällarna de närmaste veckorna. Tusen projekt är påbörjade, kantbanden framplockade, tyger i högar. Kreativiteten sprudlar och energin flödar. Den som väntar på något gott har väntat länge nog nu.

Igår sydde jag den här klänningen till Iris 2-årsdag. Tyget, som är från Marimekko, har jag klappat på många gånger och nu slog jag till.

Och nej, jag är inte tokig men jag har faktiskt sytt lite mössor. Egentligen var bara två beställda, men jag gjorde några extra när jag ändå höll på. Några yttepyttemössor som jag hoppas ska passa nyfödda och annars familjens dockor: Albert och Anna.

Och så lite om alla snälla människor. Av Kinoko fick jag en fin award. Av min kollega fick jag en kasse med märken och muddar från när hennes barn var små, av en annan kollega superbra ansiktsrengöring som hon kokat själv. Att jag de senaste veckorna blivit kallad för j-vla tant av en cirka 70 år gammal gubbe och blivit utskälld av en uppretad taxichaufför glömmer vi bort just nu.